bereguendém

Substantivo

  SingularPlural
Masculino bereguendém berenguendéns

be.re.guen.dém

  1. ver barangandã

Etimologia

Onomatopeia, do ruído que os objetos pendurados fazem.

Pronúncia

Brasil

Carioca

  • AFI: /be.ɾẽ.gẽ.ˈdẽj/
  • X-SAMPA: /be.4e~.ge~."de~j/